Bästa feromonparfym
En parfym som gör att alla i din närhet faller pladask för dig för att du doftar så fantastiskt – ja tack, säger tusentals personer på sociala medier. De senaste trenden på parfymhimlen är feromonparfymer, som ska blanda sig med kroppens kemi för att göra så du doftar godare än någonsin. Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande.
6 parfymer som innehåller feromoner
Läs om hur redaktionen jobbar. Om du någon gång sniffat dig yr i en parfymaffär, kanske du också stött på påståenden om att pH-värde, doftnoter och feromoner påverkar doften. Är dessa och andra påståenden sanna? Och vad får oss i slutändan att lukta gott — och äckligt? Kemiprofessorn Ulf Ellervik reder ut begreppen. För oss tvåbenta varelser med näsan högt ovanför marken är lukten inte längre ett livsavgörande sinne, på samma sätt som för våra mer avlägsna däggdjurssläktingar.
Feromonparfym
För människan har synen tagit förstaplatsen. Det hindrar nu inte att luktsinnet är viktigt för oss på andra sätt. Lukter kan underlätta inlärning och väcka minnen till liv, säger Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi. Med tanke på luktens makt över våra känslor är det inte konstigt att vi vill lukta gott. Vår önskan att få omgivningens uppskattning — liksom vår förmåga att njuta av dofter — har gjort parfym- och kosmetikaindustrin till en mångmiljardindustri.
Aura av vetenskaplighet Kanske för att motivera priset, omgärdas ibland produkterna av argument som skänker en aura av vetenskaplighet. Ett som florerar är att parfymen luktar olika från person till person beroende på hudens pH-värde. Det inverkar knappast, har man märkbart annorlunda pH-värde beror det på andra omständigheter, säger Ulf Ellervik.
Sant och falskt om parfymer och kroppslukter
Annat kan däremot inverka, påpekar han, såsom kroppens talgproduktion. Lukt binder till fett, så hos personer med fetare hud fastnar dofterna längre än de som producerar mindre talg. Vissa parfymtillverkare hävdar att deras produkter interagerar med kroppens egna doftsignaler, de så kallade feromonerna, och på så sätt skapar en helt unik doft. Det finns än så länge inga hårda bevis på att vi överhuvudtaget påverkas av feromoner.
Feromoner hör nu inte till vardagspratet i parfymbranschen. Det gör däremot doftnoter. En parfym utvecklas i tre faser, sägs det, beroende på de inneboende ingrediensernas avdunstningstakt; från den första flyktiga toppnoten, via hjärtnoten till den mer seglivade basnoten. Till de förra hör exempelvis citrus och fruktiga lukter medan vanilj, mysk och träaktiga dofter tenderar stanna kvar längre på huden.
Stämmer detta? Mindre molekyler lossnar snabbare än tyngre och är du varm avdunstar de ännu snabbare. Samtidigt flaggar Ulf Ellervik för ett annat betraktelsesätt: att betrakta parfymörernas mixtrande med kemikalier som en konstform, ungefär som måleri eller matlagning.