Psykolog tidningen
Håll dig uppdaterad och ta del av intressanta spaningar inom psykologiområdet. Vi har samlat läsvärda tidningar och fängslande poddar att ha koll på!. Tonfallet är självsäkert. Man talar om evidensbaserat urval och alternativet beskrivs ofta i termer av ett mer eller mindre kvalificerat beslutsfattande med magen. Grundläggande i denna statistiska linje — eller Big Data som den också benämnts — är att: 1 kandidater i en rekryteringsprocess bör rangordnas med hjälp av kvoten från ett traditionellt intelligenstest och vissa delskalor i ett självskattningsinventorium, och 2 erfarenhet hos en professionell yrkesperson kan — tillsammans med intervjuer, referenstagning eller försök att använda omdömesgillt tänkande — bara störa bedömningen.
I det enskilda fallet kan ovanliga men kritiska faktorer göra att den renodlade statistiska bedömningen blir gravt missvisande. Det hade varit okej om resultatet hade varit 5 jämfört med akademikergruppen. Vi menar inte att begåvning är oviktigt, men man kan och bör tänka längre än en kvot eller siffra. Man bör relatera detta till annat som omdöme, strategisk förmåga, tolerans för osäkerhet och komplexitet, typen av försvarsmönster och reaktioner på stress, personlig och känslomässig mognad.
Sedan — och detta är avgörande — bör man som professionell bedömare kunna väga samman intryck, ställa sig nya frågor och till sist med hjälp av sitt omdöme ta ställning.
Ny artikel av Patrik Juslin i Psykologtidningen
Man överlåter inte avgörandet till metoden utan tar ansvar för en egen bedömning. Inom rättspsykiatrin, där kostnaderna för felaktiga beslut pressar på metodutvecklingen, brukar Big Data hänföras till den andra generationens bedömningar; ett redan lämnat steg på vägen mot mer användbarara system. I stället har en tredje generationens metod utvecklats; En syntes av klinisk bedömning och Big Data, ofta kallad strukturerad klinisk bedömning.
Där ska bedömaren låta sig styras av checklistor med empiriskt välstuderade faktorer, men utifrån klinisk erfarenhet och även sunt förnuft kunna lägga till och dra ifrån specifika faktorer av betydelse. Vi oroas också av den kulturella påverkan som Big Data innebär.
Psykologtidningen.se publicerade den 4 juni en debattartikel om PAS
Om tänkande och berättande helt ersätts av empiri och statistik blir det svårt att skapa begrepp kring personligt ansvar och moral. Att alla sidor hittar stöd i forskning visar bara att ämnet är komplext, och vi skulle önska att vi psykologer kunde göra gemensam sak i en verkligt vetenskaplig ansats — att ackumulera kunskap med de landvinningar vi gör i stället för att på ett arrogant sätt påstå att någon har det enda rätta synsättet.
Den beräkningsgrund som används har ingen begränsning hur många faktorer som vägs in, dock ska det som vägs in bygga på en rational och på belägg för att det fungerat i andra sammanhang. Det som vägs in ska naturligtvis också vara reliabelt. När det gäller tester och chefsurval finns i samtiden en tilltagande och alltmer högljudd argumentation som menar att statistik är tillförlitligare än det professionella omdömet, skriver psykologerna Björn Sahlberg och Malin Holm.
Tonfallet är självsäkert, man talar om evidensbaserat urval och alternativet beskrivs ofta i termer av ett mer eller mindre kvalificerat beslutsfattande med magen fortsätter Sahlberg och Holm, som också menar att båda sidor i denna fråga finner stöd i forskning.
Modern Psykologi
Vi uppfattar att huvuddragen i insändaren är att det inte är bra att rangordna kandidater i en rekryteringsprocess med hjälp av formler som väger ihop flera olika testpoäng och att erfarenhet hos en professionell yrkesperson intar en central plats i personbedömningen. Inom arbetspsykologin har under ett antal decennier funnits två skolor inom bedömning och urval.
Den ena traditionen har kallats klinisk, holistisk eller individuell bedömning och den andra mekanisk, statistisk eller psykometrisk bedömning. Det är riktigt att båda traditionerna vidhåller att data ska samlas in på ett strukturerat sätt. Det som skiljer de båda traditionerna åt är hur informationen sedan omvandlas till en rekommendation som i sin tur leder till ett urvalsbeslut.
Kliniska bedömningar kan definieras som bedömningar av olika aspekter som en expert anser vara av betydelse i ett visst sammanhang. Bedömningen är intuitiv eller åtminstone inte en standardiserad sammanvägning av dessa olika aspekter. Mekaniska bedömningar kan definieras som standardiserade sätt att mäta och sedan statistiskt sammanväga de aspekter som forskningen visat är av betydelse för urvalsbeslut.