Tumör tjocktarmen godartad
De flesta fall av tjocktarmscancer börjar som små, godartade förändringar som kallas för adenomatösa polyper. Över tid börjar en del av dessa polyper att växa, ändra karaktär och blir cancertumörer. Polyper är ofta små och ger få eller inga symtom.
Behandlingsöversikt Bakgrund Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen hos män och kvinnor i Sverige, efter bröstcancer och prostatacancer. I Sverige diagnostiseras nära personer med kolorektalcancer årligen, varav två tredjedelar i kolon och en tredjedel i rektum. Överlevnaden är starkt beroende av tumörstadiet.
Rektala och anala tumörer, benigna
Medianåldern är 73 år. Diagnosen är mycket ovanlig före 40 års ålder. Man bör dock vara observant på hereditet för kolorektalcancer då ärftliga former ofta debuterar tidigare. En ungefärlig anatomisk gräns mellan tjocktarm och ändtarm går 15 cm från anus. Orsaker Liksom vid de flesta andra cancerformer finns ingen känd enskild utlösande faktor för kolorektalcancer.
Ärftliga faktorer och kostens sammansättning påverkar risken. Övervikt, rökning och alkohol ger ökad risk. Ärftliga sjukdomar Familjär adenomatös polypos FAP Nedärvs autosomalt dominant via APC-genen och karaktäriseras av tidig uppkomst av hundratals adenomatösa polyper i tarmen. Obehandlat leder tillståndet alltid till kolorektalcancer, oftast före 40 års ålder.
Lynchs syndrom Är ett multitumörsyndrom som orsakas av mutationer i DNA-reparationsgener, med särskilt höga risker för kolorektal- och endometriecancer.
Tjocktarmscancer och ändtarmscancer
Även individer med två eller fler nära släktingar som haft kolorektalcancer löper en ökad risk även om de exakta genetiska defekterna ännu ej är klarlagda. Forskningen är dock mycket intensiv inom detta område. Kostens sammansättning Ett högt fettintag, lågt fiberintag och högt intag av kött, framför allt charkuteriprodukter, har ett samband med ökad risk för kolorektalcancer liksom låg fysisk aktivitet.
Mekanismerna för kostens karcinogena effekt är inte helt klarlagda, men hemjärn från rött kött bidrar till cancerrisken genom flera mekanismer. Kolit Hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD ökar risken för kolorektalcancer om sjukdomen varat i mer än år. Dessa patienter ska därför kontrolleras.
Neuroendokrina tumörer i tarmen
Beroende på sjukdomens aktivitet ska patienten koloskoperas med vissa intervall med provtagning från tarmslemhinnan. Om cellförändringar uppträder bör proktokolektomi övervägas. Screening Flera randomiserade studier visar att populationsbaserad screening med hjälp av undersökning beträffande förekomst av blod i avföringen minskar dödligheten i kolorektalcancer. Genom att koloskopera individer med positiva test kan man hitta tumörer i tidigare stadium och polyper med cancerpotential avlägsnas innan cancer hinner utvecklas.
Region Stockholm och Gotland införde screening av individer mellan 60 och 69 år respektive Undersökning av insjuknande i kolorektalcancer och död ska pågå i 15 år.