Psykiska funktionsnedsättning
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) är ett gemensamt namn på ett antal diagnoser, som till exempel adhd och autismspektrumsyndrom. Forte driver ett tioårigt forskningsprogram om psykisk hälsa som finansierar forskning inom prioriterade områden. Ett av dessa är ökad kunskap om NPF-diagnoser, till exempel om insatser för att.
Psykiska funktionshinder
Ställ en fråga i taget och vänta på svar. Vid nytillkomna symtom När patienten eller omgivningen uttrycker att något inte står rätt till, oftast en nytillkommen beteendeförändring, bör man först ta reda på om det föreligger en möjlig somatisk orsak. Allt från vaxproppar eller förstoppning till UVI, epilepsi, gastroesofageal reflux, menssmärtor och mycket annat kan förekomma, och många patienter med IF har annorlunda sätt att ge uttryck för smärta eller obehag.
Om somatiska besvär uteslutits är nästa steg en bedömning av om det föreligger toxisk påverkan mediciner, alkohol, andra droger eller toxiska substanser. Om sådan också uteslutits bör man kartlägga hur den sociala och pedagogiska miljön fungerar. Man bör ställa frågor om boendesituationen, om rutiner, sysselsättning, personal, kommunikation m m.
Har några förändringar inträffat som patienten haft svårt att hantera? Nästa steg är den psykiatriska bedömningen. Psykiska sjukdomar hos patienter med IF Att diagnostisera psykisk sjukdom hos en individ med IF kan vara svårt, speciellt vid lägre kognitiv nivå. Inget annat kan dock ersätta erfarenhet, tid och observationsförmåga. Som alltid är anamnesen viktigast och när det gäller patienter med IF måste autoanamnesen kompletteras av personer i patientens omgivning.
Intellektuell funktionsnedsättning (IF) och psykisk sjukdom (omsorgspsykiatri)
Varje diagnos är en arbetshypotes, och i dessa fall måste man inte sällan prova sig fram. När farmakologisk behandling har satts in måste uppföljning och kritisk utvärdering av behandlingen planeras noga eftersom det handlar om en grupp som ofta är känslig för biverkningar men som har svårt att ge uttryck för såväl upplevda bieffekter som positiva effekter. Depression Den kliniska bilden kan vara annorlunda än den klassiska hos patienter med IF, speciellt hos dem med lägre kognitiv nivå.
Eftersom många patienter med IF har svårt att uttrycka t ex livsleda måste man lägga stor vikt vid observerbara symtom som sömn- och aptitstörning. Irritabilitet och rastlöshet är tämligen vanligt. Inte sällan är depressiva symtom orsakade av somatisk sjukdom. Ibland, särskilt vid lägre kognitiv nivå, kan en depressivitet uttryckas som så kallat utmanande beteende av olika grader självskada, våld, socialt exkluderande beteende m m.
Suicidala handlingar kan förekomma hos dem som har högre kognitiv nivå. Fysisk aktivitet är som i allmänbefolkningen viktig, och måste initieras av patientens omgivning. Den medicinska behandlingen består av SSRI i första hand observera risken för sänkt kramptröskel och för ökad ångest. Det är viktigt med objektiv registrering av förloppet efter insatt behandling.
Psykotiska symtom som hallucinationer kan förekomma. Den klassiska bilden är mer tydlig vid högre kognitiva nivåer.
Socialstyrelsen: Personer med psykisk funktionsnedsättning utsätts oftare för övergrepp
Vid lägre kognitiv kapacitet, speciellt när patienten saknar tal, kan bedömningen vara svårare. I sådana situationer behövs en strukturerad beteenderegistrering, och tätt samarbete med nätverket. Antipsykotisk medicinering kan vara effektivt i den akuta fasen liksom hypnotiska preparat för att snabbt kunna få kontroll på symtom.