Kortkedjiga fettsyror

En välmående tarmflora producerar kortkedjiga fettsyror som stärker tarmen och din hälsa. Vägen dit går via en kost full av fibrer. IBS irritable bowel syndrome, känslig tarm är en vanligt förekommande tarmrelaterad sjukdom som drabbar runt procent av jordens befolkning. IBS-patienter lider oftast av symptom som störningar i tarmens rörelsemönster och buksmärtor.

Detta kan leda till svåra problem för den enskilt drabbade och leder därmed även till stora samhällsekonomiska problem, på grund av omfattande sjukskrivningar. Den bakomliggande orsaken till IBS är ännu inte fastställd, men forskning har visat att både tarmen, hjärnan och tarmbakterierna är involverade i sjukdomsförloppet 1.

Epsilon Archive for Student Projects

Tarmens bakterieflora, också kallat mikrobiota, spelar en betydande roll vid både hälsa och sjukdom. Människan är beroende av tarmbakterierna för nedbrytning av vissa födoämnen, för produktion av vissa essentiella vitaminer, till exempel B12 kobalamin , och för produktion av kortkedjiga fettsyror, till exempel smörsyra butyrat. Mycket av vår forskning fokuserar kring butyrat, på grund av dess positiva påverkan på tarmens celler hos människor.

Exempelvis har butyrat en motverkande effekt gentemot uppkomsten av både inflammation och cancer 2.

Oligofruktos

Tarmbakterier som producerar butyrat har visat sig förekomma i mindre omfattning hos patienter med IBS, jämfört med normalt friska personer. Detta indikerar att butyrat som produceras av tarmens mikrobiota kan ha betydelse för att motverka uppkomsten av IBS 1. Utöver att orsaken till uppkomsten av IBS är okänd finns idag tyvärr inte heller någon effektiv behandlingsmetod mot IBS.

Vårt forskningsprojekt utgår från frågeställningen om en specifik diet kan ha en positiv effekt på tarmens butyratproducerande bakterier. Kunskapen om hur födan generellt påverkar tarmens mikrobiota är begränsad, och det är okänt om denna påverkan skiljer sig mellan en frisk population jämfört med IBS-patienter. Därför har vi valt att studera relationen mellan diet och tarmens mikrobiota.

I vårt projekt ber vi friska försökspersoner respektive IBS-patienter fylla i frågeformulär 4 för att kunna utvärdera deras normala födointag av till exempel fibrer, grönsaker och kött. Parallellt med detta samlas avföringsprover in i syfte att utvärdera förekomsten av just butyratproducerande bakteriestammar i tarmen.

Kostens inverkan på tarmfloran

Syftet med studien är att se om det går att identifiera några samband mellan kost och mikrobiota hos friska personer och IBS-patienter, och att se hur dessa eventuellt skiljer sig åt hos de olika grupperna. Detta skulle hjälpa oss att få bättre förståelse kring tarmens bakterieflora samt också hjälpa oss att ge mer individualiserade kostråd för patienter som lider av IBS.

Referenser 1. Konig J, et al. Alteration of the intestinal microbiota as a cause of and a potential therapeutic option in irritable bowel syndrome. Beneficial microbes ; Hamer HM, et al.

Stigs budord – Begränsa/eliminera långkedjiga fetter (video)

Review article: the role of butyrate on colonic function. Rajilic-Stojanovic M, et al. Intestinal microbiota and diet in IBS: causes, consequences, or epiphenomena?

Kortkedjade fettsyror (eller kortkedjiga fettsyror, SCFA, short chain fatty acids) är metaboliter från tarmfloran.

Antibiotics alter the microbiota composition, resulting in an increased risk of disease, secondary infections, allergy, and obesity.

Kortkedjiga fettsyror produceras av tarmfloran efter intag av komplexa kolhydrater och har föreslagits som en bidragande förklaring till några av de hälsofördelar som förknippats med intag av kostfibrer.

The American journal of gastroenterology ;