Tömma tarmen innan rektoskopi
Däremot är det klokt att be patienten tömma tarmen före undersökningen. Om det finns rikligt med scybala i tarmlumen kan patienten ges ett mindre lavemang (ex ett Klyx, Microlax eller något annat preparat) för att rensa tarmen.
Mag- och tarmundersökningar
Den därpå följande rektoskopin kräver då att man har en sug tillhands. Diagnos och behandling av sjukdomar och tillstånd i ändtarmen och analkanalen. Annons 1 av 4 Proktologi är läran om sjukdomar och funktionsrubbningar i rektum, analkanalen och den perianala vävnaden. För att kunna behandla dessa patienter krävs grundläggande kunskaper i anatomi och fysiologi.
Anatomi Området indelas i två områden, rektum och analkanalen, som skiljs åt av den anorektala övergången. Rektum Rektum utgör den nedre delen av tjocktarmen och består av ett yttre och ett inre lager glatt muskulatur täckt av slemhinna.
Patientförberedelser DT colon eftermiddagstid
Det inre muskellagret bildar i övergången till analkanalen m. Det yttre slutar vid analkanalens övre del. Anatomisk bild över rektum Analkanalen är hos vuxna ca cm lång. Övre delen är beklädd med cylinderepitel och nedre med skivepitel.
Tjocktarmscancer och ändtarmscancer
Gränsen mellan dessa utgörs av linea pectinata linea dentata , som ligger ca 2 cm ovan analöppningen. Den markeras av cryptae Morgagni och papillerna se bild nedan. I cryptae Morgagni mynnar epitelklädda utförsgångar från slemproducerande anala körtlar. Analkanalen omsluts av 2 muskelgrupper - den inre m. Den nedre delen omsluts av m. Den externa sfinktern och puborektalis innerveras via pudenalisnerverna från de tredje och fjärde sakralrötterna.
Den anorektala övergången ligger i nivå med m. Anatomisk bild över förhållandena kring analkanalen. Fysiologi Rektum reagerar på påfyllning och tryckökning. Den är okänslig för beröring och smärta. Innehållet i rektum förs framåt genom propulsion frammatning av innehåll och krystning. Analkanalen har, till skillnad från rektum, stor känslighet för smärta och beröring.
Den externa sfinkterns tvärstrimmiga muskulatur har två typer av aktivitet - tonisk och fasisk. Den toniska aktiviten pågår även när musklerna är i vila och styrs via en spinal reflex och påverkas ej av tvärsnittslesioner i medulla spinalis de försvinner dock vid sakralblockad. Den toniska aktiviteten upphör vid en kraftig tryckstegring i ampullen.
Den fasiska aktiviteten utlöses volontärt vid knipning eller via en spinal reflex. Vid distension av ampullen, genom påfyllning, relaxeras den interna sfinktern.