Skolios ont i ländryggen

Att ha ont i ryggen är mycket vanligt. Värken finns oftast i nedre delen av ryggen, som brukar kallas ländryggen.

Skolios – behandling, symptom & orsak

En del får också ont i bröstryggen. För det mesta går värken över av sig själv, men ibland kan du behöva behandling. Det finns olika behandling att få. Inte helt ovanligt med debut på morgonen i samband med uppvaknandet.

Ont i ländryggen? Konkreta och effektiva tips

Ofta kraftig rörelsebetingad smärta där det dock går att hitta en väsentligen smärtfri ställning. Den akuta smärtan kan vara svår men brukar klinga av efter ett par dygn. Utstrålning till ljumskar och skinkor kan förekomma men den typiska bensmärtan vid ischialgin saknas. Ofta är smärtan lokaliserad till ena sidan och benämns då höger- eller vänstersidig lumbago-ischialgi.

Vid kroniska besvär är värken mer relaterat till vissa rörelser t ex lyft. Ischias Smärtutstrålning ner i ett eller båda benen. En smärtutstrålning inom ett specifikt dermatom, t ex motsvarande L5 eller S1 benämns rizopati.

Högerkonvex skolios i ländryggen Skolios innebär att ryggraden är böjd åt ena sidan.

Skolios andning Utöver lateraldeviation av kotpelaren kan skolios också förekomma samtidigt med ökad kyfos i bröstryggen eller ökad lordos i ländryggen.

Skolios ländrygg Att ha ont i ryggen är mycket vanligt.

Skolios träning Att ha ont i ryggen är mycket vanligt.

Neurologisk påverkan i form av domning, svaghet och nedsatta reflexer kan förekomma och stödjer misstanken om nervkompression. Lumbago-ischias Blandform med både rygg- och bensmärta Kliniska fynd vid okomplicerad lumbago Ofta uppvisar patienten en smärtskolios beroende på muskelkramp där ryggen lutar över åt den onda sidan. Flexionsförmågan i rygg är nästan alltid påverkad, även sidoflexion och rotation kan vara försämrad.

Neurologiska bortfall saknas och Lasègues test är negativ. Palpationsömhet är oftast lokaliserad till ena sidan i nedre delen av ländryggen.

Neurologiska bortfall saknas. Differentialdiagnostiska fynd Diskbråck Ger nervrotsmärta ner i ett ben och i typiska fall även domningar och reflexbortfall inom nervrotens utbredningsområde. Vanligaste nivåerna är L4-L5 med påverkan av L5-roten smärtutstrålning baksida av låret, utsida underben och fotrygg, påverkan på stortåextensor, kan ej gå på hälar , samt L5-S1 med påverkan av S1-roten smärtutstrålning på baksida av låret och utsida av underbenet, nedsatt känsel utsida fot, nedsatt akillesreflex, kan inte stå på tå.

Tryck mot de centrala delarna av nervflätan i ländryggen ger ridbyxanestesi, svårigheter att känna blåsfyllnad och försämrad kontroll över analsfinktern, ofta med samtidig svår värk ner i ett eller båda benen. Vid misstanke skall patienten remitteras akut för ortopedbedömning. Diskdegeneration I synnerhet uttalad och multipel sådan orsakar smärta och stelhet i ländryggen med palpationsömhet.

Smärta vid flexion i ländryggen. Kroniskt förlopp. Skelettröntgen ger diagnosen. I den yngre populationen ofta en följd av överbelastning, stressreaktion. Det förekommer också i den äldre populationen och har då en degenerativ bakgrund. Inflammatoriska ryggsjukdomar Orsakar ofta en diffus, dov, molande smärta med dygnsvariation ökande nattetid. Smärtan förbättras ej vid avlastning.

Stelhet och palpationsömhet intraspinalt och över SI-leder förekommer, exv Bechterews sjukdom.