Kärnkraft teknik

Så funkar kärnkraft. Ett kärnkraftverk fungerar ungefär på samma sätt som ett kraftverk som eldas med kol, olja eller biobränslen. Det handlar om att koka vatten så att ånga bildas och som driver en turbin. Turbinen är sedan kopplad till en generator som omvandlar rörelseenergin till elektricitet. Publicerad Nästan alla har en uppfattning om huruvida kärnkraft är en bra eller dålig teknik, om den är säker eller livsfarlig och om kraftbolagen bör bygga fler kärnkraftverk i framtiden eller tvärtom avveckla de som är i drift.

Kärnkraftens guldålder Kärnkraftens historia går tillbaka till slutet av talet, då Henri Bequerel och Marie och Pierre Curie upptäckte och började undersöka fenomenet radioaktivitet. Forskare från flera olika länder bidrog till de vetenskapliga fram­stegen på området. Men efter att andra världskriget brutit ut upphörde mycket av det transnationella kunskapsutbytet eftersom kärnforskningen betraktades som militärstrategiskt viktig.

USA, Storbritannien och så småningom även Sovjet­unionen, växlade över till praktiskt orienterad experimentverksamhet med ambitionen att bygga en atombomb. Efter krigsslutet och bomberna över Hiroshima och Nagasaki utvecklades den civila kärntekniken som en spinoff från arbetet med kärnvapen.

Vanliga frågor om kärnkraft

Perioden från till blev en dynamisk tid av experimenterande med många olika alternativa reaktortyper, av vilka de flesta inspirerades av militära erfarenheter av uran­an­rikning och plutoniumproduktion. Under andra hälften av talet uppstod nära nog konsensus om att den så kallade lätt­vatten­reaktorn var den mest lämpade för storskalig civil kärnkraft. Det banade väg för vad som kan beskrivas som kärnkraftens guld­ålder, som varade från mitten av talet till mitten av talet.

Så gott som alla kärnkraftverk som är i drift i dag världen över byggdes under denna period , med undantag för ett fåtal länder — i huvudsak Sydkorea och Kina — vars expansion på området är av senare datum. Comeback för kärnkraften Om vi tittar på statistik över kärnkraftens historiska framväxt ser vi emellertid hur antalet nya kärnkraftsbyggen i världen minskar redan från De underliggande orsakerna bakom denna vändning är inte alldeles enkla att reda ut.

Det rörde sig bland annat om tekniska problem med att få kärnkraftverken att fungera som tänkt, men också om skärpta krav från reglermyndigheternas sida, om en växande kärnkraftskritisk opinion samt om en avmattning i efterfrågan på energi i kölvattnet av års oljekris. Stagnationen i kärnkraftsutbyggnaden förstärktes under och talen till följd av Harrisburgolyckan och Tjernobylkatastrofen , men den inleddes alltså redan dessförinnan.

I Europa var som mest elproducerande reaktorer i drift. I dag återstår endast cirka av dessa, och antalet fortsätter att minska från år till år. Förhoppningarna är visserligen stora i vissa länder — inte minst i Sverige — på att kärnkraften ska göra comeback. De kommande åren får utvisa i vilken mån visionerna kan omsättas i praktiken.

Föreställningarna om kärnkraftens framtid var många redan från första början.

Fortum för­kla­rar: Fjärde ge­ne­ra­tio­nens kärn­kraft

Drömmen om en ny, atomdriven kraftkälla kom till tydligt uttryck redan i det tidiga talets science fiction-litteratur och den letade sig även in i tidens radikala politiska strömningar. Bolsjevik­ledaren Lev Trotskij var en av många som i radio­aktiviteten såg en möjlig allierad i kampen mot gamla, otidsenliga samhällsordningar. Dessa visioner kom av sig en aning i samband med kärn­teknikens militarisering, men återupplivades omedelbart och med desto större kraft efter att Hiroshima och Nagasaki lagts i aska.

Den 28 mars havererade en av tryckvattenreaktorerna i Three Mile Island-verket i Harrisburg. Bild: United States Department of Energy, Public domain, via Wikimedia Commons I populärvetenskapliga sammanhang kunde man under talet ta del av de mest fantastiska föreställningar om hur kärntekniken skulle revolutionera det högmoderna samhället.

Nio saker du borde veta om kärn­kraft

Kärnkraftverk, tänkte man sig, skulle i framtiden kunna leverera väldiga mängder elektricitet. De skulle även leverera värme, som skulle komma till nytta för husuppvärmning, varmvattenberedning, industriella processer samt inom jordbruket.

Fördelar med kärnkraft Är du intresserad av storskalig avancerad energiteknik med stor betydelse för det svenska samhället?

Kärnkraftverk i sverige karta Kärnkraften har stor potential att bidra, men för att systemet ska bli uthålligt behövs på sikt en övergång till fjärde generationens kärnkraft, eller Generation IV (Gen IV). Energiforsk har därför tagit initiativ till denna summerande rapport för att beskriva var tekniken står i dag och hur den kan bidra till framtidens energisystem.

Nackdelar med kärnkraft Så funkar kärnkraft.

Kärnkraftverk historia Värmen hettar upp vatten, som bildar ånga som i sin tur driver en turbin.

Och på samma sätt som ångmaskinerna och förbränningsmotorerna på sin tid hade monterats på åkdon av olika slag förväntades mobila kärnkraftverk få en enorm påverkan på järnvägs- och fartygstransporter liksom inom den expanderande flygindustrin.